Schhh...

Nu kommer det att handla om kläder mina vänner. Själv kan jag knappt minnas när jag senast inhandlade ett klädesplagg. Anledningen är rätt simpel: jag har inga pengar. Men är det bara det? Ska jag var ärlig så är jag inte övertygad om det. Jag tror att jag blivit avvand nämligen. Jag finner inget större nöje i att kolla kläder längre. Jag kan fortfarande tycka att saker är fantastiskt fina, gärna när jag ser dem på andra och inte bara hängandes på en galge i en trång och högljudd butik. Men jag kan också bli så förfärligt trött på allt mode, alla klonade tjejer med långt hår, gärna i knut ofta i stora koftor och stövlar. Men ändå så kan jag inte riktigt stå för den tröttheten. När jag stöter på alla de där klonerna på gatan, på tunnelbanan, på kaféer så känner jag mig så sliten och gammal, så ointressant och sjabbig i mina gamla paltor.
I morgon ska jag i alla fall ägna mig åt fysisk aktivitet så att jag får en het kropp.

God natt.

Om helgen.

Jag är totalt helgtokig, önskar att livet vore som en enda lång helg.

Fredag: Kör med pappa, betalar in en massa räkningar och hyra så nu är lönen redan slut, buhu. Jag träffar Jenny, vi fikar och promenerar Hornsgatan fram. Så handlar jag in en massa mat och cyklar hem för att tillaga. Peter kommer. Lammgryta och den allra godaste äppelpajen. Mys, mys, mys.

Lördag: Sovmorgon. Frulle. Städa lite, lyssna på musik. Peter diskar, jag torkar golv. Familjebesök och fika. Kör med pappa. Träffar Peter. Hem till oss och lunchmiddag. Vin. Ut på stan i blåst. Hålla hand. Stå i kön till skrapan och åka upp till Och himlen därtill. Öl och drinkar. Finprat och mys.

Söndag: Läser teori i soffan, peter läser tidningen. Kör med pappa i ösregn. Åker ut till Ålsten för söndagsmiddag med tjock släkt. Kör oss hem igen. Tidigt i säng.

"Det ordnar sig alltid"

När jag gick i nionde klass var jag kär i en av klassens tuffa killar. En dag satt han bredvid mig under en musiklektion, han satt där och nynnade på "det ordnar sig alltid". Jag läste in något i det där, det kom att betyda något för mig. Länge i mitt liv har jag intagit en rätt slapp attityd till saker såsom skola. Jag kände liksom att "det ordnar sig alltid". I dag är jag nog lite mer uppstressad över saker och ting. Kanske ska jag nynna på den lite oftare.

Eller, såsom en gammal hemmavideo med mig när jag var fyra. Pappa filmar, vi är i Sälen han och jag. Vi sitter vid matbordet och pratar om dagen och den rosa hjälmen som jag ska få nästföljande dag. Så sjunger vi lite, pappa först, jag sen: "don't worry, be happy!".

Gammal klokskap att ta till sig igen.

För en dag.

DAGENS KLÄDSEL: underbyxor, en liten bysthållare, underlinne, svarta strumpbyxor, svart klänning, rejäla grå sockor.
DAGENS SMINK: inte så mycket.
DAGENS FRISYR: uppnålat som vanligt på sistone.
DAGENS HÄNDELSE: morgonens körning med papa.
DAGENS LÅT: lived in bars med cat power. bra musiktips från anna.
DAGENS PLANER: träffa jenny för en fika eller nåt, pussas med peter när han kommer HEM i kväll.
DAGENS SAKNAD: lugn i magen.
DAGENS DUMMASTE: stressen i magen.
DAGENS SJUKA: att det kliar insane mycket på mitt vänstra ben.
DAGENS DROG: drogfri dag, so far.
DAGENS ROLIGASTE: att köra bil?
DAGENS FAVORIT: papa.
DAGENS KÖP: en kopp té på String och lite snask från Bakverket.
DAGENS GODIS: kanelbullé och lite saffrans- och kardemummafondant från ovan nämnda Bakverket.
DAGENS HUMÖR: svårlugnad magstress.
DAGENS ORD: motorväg, varför heter det så? för att den bara är till för motorer?

Dagens bajs ska kastas på:

Mobiloperatören 3. De är det jävligaste jag vet i denna stund. Jag orkar knappt gå in på varför men de har lurat mig och jag är så jävla upprörd! Ska samla kraft för att ringa och skälla på dem än mer, helst ska de säga upp mitt abonnemang och jag kan skicka tillbaka den nya telefonen, det gör mig intet.

Om dagen som gått.

Den har gått fort, den här dagen. Först väcktes jag tidigt av en Peter som skulle upp och hinna med flyget till Köpenhamn. Så låg jag kvar i sängen när jag pussat honom hejdå och låst dörren, låg kvar och kände hur tomt det var. Mitt alarm gick sedan igång 07:15. Jag kom upp, jag duschade, jag klädde mig, jag ångrade mitt klädval och klädde om, jag åt frukost och så var klockan plötsligt 08:10 och jag fick skynda mig lite. Cykel till jobbet var härligt för hjärnan. Snabbt möte inne på redaktionen sedan till Alvik för körlektion. Lunch på Vurma. Intervju med en kändis i Vasastan. Tillbaka till redaktion. Ring, ring och surfa. Nu cykel till Vasastan och intervju med scouter. Så kan det va.

Bildfattigdom.

Jag borde fota mer, lägga upp bilder här och så. Det är skojigare med bilder till, så är det ju bara. Problemet nu är bara att jag 1. har tappat lusten att fota lite 2. att jag inte har internet hemma så därför känns det som ett sånt projekt att först ladda upp bilder hemma för att sedan lägga upp dem på blogg när jag kommer till kafé med internet. Jag är en lat bloggerska!

Söndagsöl

Sitter på Snottys, Peter och jag. Han kollar fotboll på datorn och jag kollar recept. Känns rätt så könsstereotypt, men vad göra? Jag kan ju inte börja gilla fotboll bara för att.
Det är en lugn söndagsstämning här, vi dricker öl och det spelas schyst musik.
Nu är fotbollen klar och vi ska hem och laga risotto innehållandes några av alla kantareller jag köpte på mig på hötorget i fredags.

Hoppas alla haft en bra helg. Det har jag, men den har gått alldeles för fort och kunde gärna hålla på i två helger till, minst.

I dag.

DAGENS VILL HA: Buddhistisk livsinsikt.
DAGENS KLÄDSEL: Grå stickad med paljetter och samma jeans som igår. Trasig stövlar.
DAGENS SMINK: Rouge
DAGENS HÄNDELSE: Att bli utskälld av Vägverkskvinna.
DAGENS LÅT: Alla pepplåtar.
DAGENS PLANER: Gå ut på stan och kolla nya glasögon.
DAGENS SAKNAD: Ett snyggt tyg.
DAGENS DUMMASTE: Vägverket.
DAGENS SJUKA: Att jag fått en mobilräkning på mer än 1800, det stämmer alltså inte och jag har försökt nå kukiga Tre, men deras system är visst out of order.
DAGENS DROG: kanelté
DAGENS KRAM: Hitills har jag bara kramat min lille pappa.
DAGENS PUSS: När Peter kommer i kväll.
DAGENS KÖP: Kanelté.
DAGENS GODIS: Pannkaka till frukost kanske.
DAGENS HUMÖR: På väg uppåt hoppas jag.
DAGENS ORD: Förort.

Mest om att köra bil i Farsta.

Det är här min internetuppkoppling finns just nu. Himla jobbigt när man blir så kissnödig som jag är just nu, jag kan ju inte bara lämna platsen och datorn men också irriterande att behöva packa ihop för att ta den med in på skabbtoaletten.
Här luktar mat och jag blir lite sugen trots att jag åt upp sista rödbetslasagnen innan jag gick hit.
Körde med pappa i morse. Till Farsta och runt runt. Först kändes det bra sen så kändes det bara nedrigt. Vi hade letat upp vägverket och platsen från vilka bilarna som ska köra upp, kör ut. Så hade vi tänkt att det kunde ju vara skoj att följa efter en sån bil, men det uppskattades inte av vägverket som trots vår diskretion förstod våra planer. De kom ut och sa till på skarpen. Kändes trist i hela mig men jag förstår dem. Så uppstod bara irritation mellan mig och fadern. Herregud, jag kommer aldrig klara uppkörningen men jag pallar inte mycket mer körning med papa.

En om dagen.

DAGENS VILL HA: Ork
DAGENS KLÄDSEL: Acnejeansen som min pappa så sött köpte till mig för ett par månader sedan när vi var på outlet.
DAGENS SMINK: Rouge
DAGENS HÄNDELSE: Att höra Olle Carlssons fina röst i telefon.
DAGENS LÅT: Kärlekens alla färjor med Detektivbyrån.
DAGENS PLANER: Att utnyttja tiden här på string, knappt en halvtimme till de stänger. Sedan hem och städa, men bara lite, måste i säng snart känner jag.
DAGENS SAKNAD: Puss och kram och middagssällskap.
DAGENS DUMMASTE: Tröttheten
DAGENS SJUKA: Att ingen av mina föräldrar hörde av sig förrän om kvällen, efter sju typ.
DAGENS DROG: Dumle och lakritsfiskar.
DAGENS KRAM: None.
DAGENS PUSS: Luftpussar till Peter.
DAGENS KÖP: Sushi och godis.
DAGENS GODIS: Dumle och lakrits har jag ju sagt.
DAGENS HUMÖR: Trött, led och lycklig på samma gång.
DAGENS ORD: Ekonomistiskt. Så sa en kvinna till mig i en intervju härom dagen. I dag kom det upp till diskussion om huruvida det var rätt och riktigt språkwise.

Mer blogg.

Det händer att man drabbas av känslan. Nära till skratt och nära till gråt. Något skört där mitt emellan. Det kan vara musik som får en att känna så, eller nåt med vädret, en befrielse från något, att någon varit oväntat snäll och vänlig, en ny bekantskap, ett fint ögonkast av någon på gatan, ett samtal där man kommer sanningen lite närmre, ett skoj litet barn... Det kan vara så mycket.

Just nu är det musik, tror jag.

Trötthet kan vara livsleda.

Tänk om man hade lite amfetamin, tänker jag ofta. Min högsta önskan dessa dagar är energi. Jag har funderat över hur jag egentligen är som person, har jag någonsin varit något energiknippe? Nah, tror inte det. Men mer än nu kanske? Jo, det kan hända. Dessutom har jag slutat gilla kaffe, det är som att man skulle kunna tro att jag var gravid eller nåt. Fastän jag har ”ogillat” kaffe i minst en månad nu så frågar min kära mor varje gång jag är på besök och tackar nej till kaffet, ”gravid?”. Nah.

Så jag gnuggar mina ögon, gapar stort när jag gäspar, tar en kopp extraäckligt jobbkaffe ändå för att jag hoppas på att den ska kvicka till mig. Jag smuttar lite, men sen står koppen nästintill orörd medan kaffet kallnar.

Det här drömmer jag om att orka och ha tid till: Läsa! Böcker, tidningar, magasin. Skriva! Jag vill känna kreativiteten i mig. Fotografera! Lust, kom till mig. Träna! Kanske blir jag piggare då?

En flytt och så mycket mer.

Jag bor nu. Eget boende. Bor med Peter. Dyrt är det men det får gå tillsvidare.
Vi har inget internet ännu. Bra då att vi bor så nära en massa kaféer vars trådlösa man kan kasta sig ut i, med en kaffe, té eller annat till.