I wrote this song to us before we met.

Gah, jag önskar att jag hade ett givet ämne att skriva om men det har jag inte. Jag har bara mig och mitt liv vilket för mig själv känns så oändligt ointressant.
Jag sitter i mitt stökiga flickrum, lyssnar på lite musik som får mig på humör. Just nu är det Pulp. Jarvis var ju het, tänker jag. Jag har en dagsplan som inte är lika välgjord och strukturerad som gårdagens. Det killar lite i min hals, jag är trött i min rygg och tänker på det inplanerade friskispasset, längtan men också trötthet.
Har mest lust att lägga mig i sängen med en bok.

Ser fram emot kommande vecka och att flytta in i egen lägenhet. Vill ha höstmiddagar och soppor. Vill ha en välbäddad säng med rena och släta lakan. Vill ha värme och musik som omsluter mig med välbehag.

September goodies.

Jag hade en bra helg. Pussar, kramar, promenader i höstsolsken, bio, utefikor och pizza på restaurang. I dag, måndag, har jag haft en rätt så sträng arbetsdag med ett rätt så strängt schema. Därmed har jag fått gjort saker som annars kunde ha tagit flera dagar. (Bland annat har jag skrivit om stället på bilden.) Bra va!

I väntan på Jon Blund.

Har legat i sängen i timmar nu, legat och väntat på sömnen som inte vill komma till mig. Jag som la mig tidigt för att jag var så trött och för att jag måste upp alldeles för tidigt i morgon. Tji fick jag.

Just nu vill jag inte ha någon morgondag.

Mjusik

Eftersom jag inte fattar hur jag ska lägga upp en youtube här på bloggen så länkar jag istället. Här är alltså en låt som jag blev kär i under gårdagkvällen och när jag lyssnar i dag känner jag att kärleken håller i sig.

Beirut

Jag lyssnar på bandet i rubriken nu och musiken kastar mig ett år tillbaka i tiden. Höstkyla och höstsol i Köpenhamn. Jag och Peter lyssnade jämt på Beirut då. Jag kan känna smaken i munnen, känna känslan av att gå upp om morgonen, doften av äppelpaj från mammas och pappas medhavda ålstensäpplen, känna luften då Jenny och jag promenerade från tåget till Louisiana, solen sken men man fick ha höstkappa på.

Det känns långt borta nu men jag hoppas på lite känsla i helgen för då ska jag nämligen dit ner. Om jag ska beskriva känslan för er så är det en blandning av sorgsenhet och mys, av ensamhet och trygghet.