Min omänskliga dator.

på sista tiden har min ex-baby inte varit så snäll mot mig. den trilskas bara, är långsam och drar ut på tiden när jag behöver skynda och ger mig felmeddelanden som "startskivan behöver mer plats" och dylikt. nu har jag så tagit bort alla mina bilder som legat och tagit upp värdefulla gigabit, jag har flyttat över dem till peters nya baby i väntan på en extern hårddisk som kan vara vänlig nog att inhysa de små olevande liven.
tänk om människor vore likadana som min dator. tänk om jag blev alldeles långsam och gav ifrån mig felmeddelanden när jag matats med för mycket info. tänk om jag var tvungen att ta bort saker som lagrats i mig genom årens lopp för att kunna tillgodogöra mig ny kunskap. istället så går jag ju runt och tror att människan har oändligt med lagringsutrymme, att hon nästan får desto mer plats i hjärnan desto mer hon tar in, hon behöver bara lite vila emellanåt så att informationen kan packas ihop på smartast möjliga vis.
tanken slår mig att jag kanske har fel.